Seniorer om boende, konsumtion, vård och omsorg

– En sammanfattning av en treårsstudie bland digitalt bevandrade (pionjär)seniorer

Efter att du läst sammanfattningen får du gärna, efter slutordet, skriva dina reflektioner och vad som känns angeläget att undersöka bland seniorer i ett kommande projekt.

 

Om pionjärseniorprojektet


Hösten 2019, ungefär ett halvår innan coronapandemin, initierades en fördjupningsstudie om pionjärseniorerna. I tre olika enkätstudier mellan hösten 2019 och hösten 2020 deltog seniorer födda på 1930, -40 och -50-talet. Dessa tre studier bildade en tidslinje som gav utmärkta möjligheter att följa förändringar bland seniorerna under pandemin, inte minst när det gäller den digitala tekniken.

Hösten 2022 genomfördes en fjärde stor enkätundersökning som ger en treårsuppföljning av hur de äldre ser på bl a digitaliseringen och framtidens vård och omsorg. Ett antal frågor har varit med i samtliga fyra enkätundersökningar och andra har bytts ut beroende på valt tema.

Enkätundersökningarna är genomförda i samverkan med SPF Seniorerna Stockholm och Sörmland. Begreppet Pionjärsenior har använts som rubricering för projektet som startade 2016 och som de första åren även omfattade ett antal workshops och mindre enkätundersökningar, framförallt med Sörmlandsdistriktet.

Med pionjärseniorbegreppet vill vi betona att studierna vänder sig till digitalt bevandrade seniorer. Det handlar om seniorer som till övervägande delen har en smartmobil och använder sociala medier. Långtidsstudiens representativitet har granskats mot flera undersökningar som genomförs av Statistiska centralbyrån, SCB. Skillnaden utgörs av att pionjärseniorerna använder internet i större utsträckning och är överepresenterade när det gäller universitets- och högskoleutbildning. Särskilt påtaglig är överrepresentationen bland dem som är äldre än 85 år.

Pionjärsenioren – En lämplig måttstock i utvecklingen av morgondagens lösningar i privat och offentlig verksamhet.

De fyra stora enkätundersökningarna


Hösten 2019: Pionjärsenior 1, Den smarta seniorkommunen
8 705 seniorer i analysen

Våren 2020: Pionjärsenior 2, Digitala vanor och coronakrisen
10 968 seniorer i analysen

Hösten 2020: Pionjärsenior 3, Om boende, konsumtion, vård och omsorg i en ny tid
10 385 seniorer i analysen

Hösten 2022: Pionjärsenior 4, Om boende, konsumtion, vård & omsorg
9 752 seniorer i analysen

Introduktion till sammanfattningen

Syftet med sammanfattningen är att ge en glimt från denna unika flerårsstudie. Det finns så mycket mer att lyfta fram utifrån det hundratal frågor som vid ett eller flera tillfällen behandlats i treårsserien. Med det stora deltagarunderlaget, med mellan 8 705 och 10 968 svarande i respektive enkätstudie, finns det givetvis bra möjligheter att fördjupa analysen i diverse kombinationer utifrån exempelvis geografiska aspekter, kön, ålder, utbildningsnivå, bostadstyp och om man har en sjukdom eller ej. Bredare resultatredovisningar och illustrationer av kombinationer enligt ovan kan enligt särskild beställning göras för presentationer vid seminarier och workshops. Se slutordet för ytterligare information.

Sammanfattning av enkätundersökning 1-4
med betoning på den fjärde

Av bilden nedan framgår hur den åldersmässiga fördelningen bland de svarande ser ut i de fyra studierna. Stora likheter mellan studierna, men den uppmärksamme kan notera att det efterhand är en gradvis förskjutning mot allt äldre svarande. Medelåldern har sedan 2019 ökat ett par år. Då var respondenterna i genomsnitt 75,5 år gamla och i år är de i genomsnitt 77,4 år gamla. Med tiden blir de digitalt bevandrade allt äldre men det handlar också om en pandemiutlöst förändring. Under pandemin 2020-2021 insåg allt fler äldre att man behöver ta sig an det digitala för att underlätta livet. Det belystes en hel del i den andra och tredje enkätstudien.

Chart by Visualizer

Den åldersmässiga förskjutningen bland de svarande, att en ökande andel äldre svarat, har i analysen av den fjärde enkätstudien genererat funderingar om mönstret är detsamma i Stockholms- respektive Sörmlandspopulationen bland de svarande. Och det korta svaret är att det finns ett liknande mönster.

I Sörmlandspopulationen kan man dock, utöver den ovan nämnda förskjutningen, se något mer. För det första är det en fördubbling av svarande i SPF-populationen i Sörmland. För det andra så är ökningen av svarande så mycket högre bland dem som är 78 år och äldre (2022). För några år sedan startade ett samarbete mellan undertecknad och SPF Seniorerna Sörmland som bland annat handlade om digitaliseringen. Det initiativet har efter hand utökats med en mängd aktiviteter bland SPF-seniorerna i Sörmland. Med tiden får allt fler medlemmar digitala färdigheter och det är sannolikt en del av detta som syns i ökat deltagarantal och antal äldre svarande.[1]

Mobil utveckling

Digitaliseringen invaderar på alla områden


Vad händer?
Digitaliseringen i samhället är alltmer påtaglig och uppenbar för oss alla men förutsättningarna för hur det exempelvis ska bidra till ett gott liv bland äldre varierar högst betänkligt. Det gäller hela skalan från bredbandsutbyggnaden, som i en del geografiska områden inte håller den rätta takten, till individuella skillnader mellan vad seniorer vill och klarar av.

Det finns en tudelning mellan seniorer som kan och vågar ta tag i digitalisering och boendefrågor och seniorer som även fortsatt befinner sig vid sidan av informationsflöden och kunskapsdelning.

Åren går och bilden klarnar när det gäller vad digitala insatser kan bidra med. Efter hand publiceras studier som visar på goda resultat i den digitala monitoreringen av hälsa. Exempelvis vid rehabiliteringen av hjärtinfarkt[2] och högt blodtryck[3].


Vad tycker de svarande?
Pionjärseniorerna har sedan flera år tillbaka varit aktiva i den digitala världen. Det kan exempelvis ha att göra med de jobb många av dem haft och att de därigenom kunde hänga med på IT-vågen. Redan i den första enkätstudien, hösten 2019, var det 72 procent som ansåg att mobilen är viktig eller mycket viktig. Vi ska komma ihåg att pionjärseniorerna då generellt låg högre i den digitala användningen än seniorer i allmänhet. Bland annat illustrerade vi det då med analysen att de hade en avsevärt högre användning av Bank-ID jämfört med respektive åldersgrupp bland totalbefolkningen. I höstmätningen 2022 visar det sig att betydelsen av mobilen fortsatt att öka. Nu är det 85 procent som anser att mobiltelefonen är viktig eller mycket viktig i det dagliga livet.

I ljuset av detta faktum är det intressant att notera att samma personer dock inte jublar över att alltmer avancerade digitala tillämpningar inom hälsoområdet väller in i hemmet. En fråga de fick var ”Vad tycker du om en tänkbar automatisering i hemmet? Exempelvis att robotar kan hjälpa till att städa, lyfta tunga saker, ta prover för sjukvården eller även prata med dig.” Enbart 18 procent är positiva eller optimistiska till den tanken. 44 procent är klart negativa eller pessimistiska.

Boendet allt viktigare i den nya välfärden


Vad händer?

I den pågående och stora omställningen av vård och omsorg finns en inriktning mot alltmer avancerad vård i hemmet. Ett av utvecklingsområdena som regioner och kommuner arbetar med är att digitala apparater ska ha koll på hälsoläget i hemmet hos den enskilde. Ett annat område är utvecklingen av mobila närvårdsteam där region och kommuner samverkar när det gäller vårdservicen hemma hos människor. Det är under uppbyggnad på en del håll i landet och aktuella exempel är de båda regionerna Västmanland och Uppsala. Region Västmanland har tillsammans med kommunerna i länet nyligen startat fyra mobila närvårdsteam, som ska bespara sjuka äldre akutbesök på sjukhus.


Vad tycker de svarande?

De svarande är väl medvetna om förändringen. 80 procent tror att vård och omsorg i framtiden i högre utsträckning kommer att bedrivas ”hemma” hos de äldre. De anser dock att man bland samhällsaktörerna är dåliga på att informera om vad som sker och vad man som enskild person behöver förbereda sig för.

Enbart 23 procent tycker att man får tillräcklig information från aktörer som kommunen och andra myndigheter om vad som behöver finnas i och runt hemmet i framtiden för att seniorlivet, inklusive vård och omsorg, ska fungera där hemma.

Konsumtion med och utan digitala verktyg


Vad händer?

Gränserna mellan e-handel och fysisk handel har de senaste åren suddats ut och e-handel och fysisk butik kan inte längre ses som konkurrerande försäljningskanaler. Det handlar efterhand alltmer om en hybrid marknad, en kombination mellan den fysiska och digitala butiken, där den fysiska får det allt tuffare i konkurrensen. Under pandemin fick särskilt apoteksvaror en påtaglig katalysator i e-handelsutvecklingen. Även om det nu (hösten 2022) är en tillbakagång i e-handeln till den nivå den hade innan pandemin så fortsätter e-handeln med apoteksvaror att ligga på samma höga nivå.


Vad tycker de svarande?

Det var seniorerna som under pandemin till stor del drev upp den mycket stora ökningen för e-handel med apoteksvaror.

Och i enkäten anger informanterna att e-handeln för en majoritet (75 procent) generellt ligger kvar på samma nivå. Utöver det säger drygt 7 procent att den ökat ytterligare under den senaste tremånadersperioden.

Alltfler ser fördelarna med hemkört.

Alltmer avancerad vård i hemmet


Vad händer?

Såväl sjukhusplatserna som platserna på äldreomsorgen har blivit allt färre per capita under många år. Det är kvarboendeprincipen som gäller vilket betyder att alltmer hälsorelaterat ska skötas i egna hemmet nästintill oavsett ålder och besvär. Samtidigt kan vi mer eller mindre dagligen i media ta del av berättelser om personalbrist inom vård och omsorg och kanske särskilt inom äldreomsorgen och hemtjänsten. I exempelvis Malung-Sälens kommun har man anlitat ungdomar med egen A-traktor att hjälpa till i hemtjänsten. I sökandet efter personella resurser i äldreomsorgen tar man numera till alla möjliga grepp för att åtminstone lösa det mest akuta behovet. Genom att till stor del lösa det med personal som har brister i det svenska språket blir språkförbistringen allt mer knepig att hantera och då ökar trycket på de sjuksköterskor som ansvarar för omsorgen på olika håll. I vissa kommuner har man löst situationen genom att någon enstaka sjuksköterska ständigt åker runt bland olika äldreboenden för att lösa akuta situationer.


Vad tycker de svarande?
Personalbristen är känd bland de svarande. Endast 6 procent tror att äldreomsorgen kommer att kunna rekrytera tillräckligt med personal för att fylla behoven under de kommande åren? 92 procent tror att det blir personalbrist.

Verkligheten går inte längre att vifta bort på det sätt som man försökte göra exempelvis i den senaste valrörelsen där partierna verkade tävla om hur många som skulle rekryteras till äldreomsorgen, hemtjänsten och polisen.

Förtroendet för äldreomsorgen sjönk påtagligt under pandemin och den fjärde enkätundersökningen pekar på ett fortsatt minskat förtroende. Det är nu 12,5 procent som har ett stort förtroende för äldreomsorgen och 42 procent har ett litet eller mycket litet förtroende. Övriga tror inte vare sig det ena eller det andra.

Om alltmer vård-it ska användas i hemmet borde man kunna förvänta sig att det finns en användarsupport som kan hjälpa till när det krånglar. Men även på det området tror seniorerna på påtaglig kompetensbrist.

Närmare 80 procent tror inte att personalen inom äldreomsorgen har den teknikkompetens som behövs för att man ska kunna få hjälp med de tekniska hjälpmedel man behöver eller kan komma att behöva under de närmaste åren?

Slutord

Det finns sedan ett antal år ett stort antal utredningar, planer och projekt för den stora omställningen av vård och omsorg. Men verkligheten pekar på allt större utmaningar. Så länge de allt större personalunderskotten består, att bostadspolitiken inte tillgodoser de behov som finns med nära vård i hemmiljön och att den digitala vårdutvecklingen inte får det helhetsgrepp den behöver så blir det allt som oftast en diskrepans mellan teori och praktik. En diskrepans som de allt fler äldre i samhället kommer att behöva hantera genom nya och verklighetsbaserade insikter.

November 2022
Mats Olsson

Seniorboken - Senior i det smarta samhället, av Mats Olsson

Pionjärseniorprojektet genomförs av Zappiens Intelligence AB.
Projektledare: Mats Olsson

Sammanfattningen kan ses som en komplettering till Seniorboken – Senior i det smarta samhället. Om boende, konsumtion, vård och omsorg i en ny tid. (Publicerad hösten 2020).

Enligt särskilda beställningar såsom föreläsningar och workshops kan beskrivningar tas fram när det gäller

  • analyser angående särskilda teman och frågeställningar i någon av enkätundersökningarna
  • jämförelser och analyser under treårsperioden 2019-2022
  • jämförelser mellan pionjärseniorer och ordinärseniorer

Fotnoter

[1] I Sörmland pågår sedan 2021 samverkansprojektet Säker@digitalt. Projektet initierades av SPF Seniorerna och drivs nu tillsammans med PRO, SKPF och RPG på 11 orter. Satsningen har fått ett mycket stort genomslag och målet är att öka den digitala kompetensen och tryggheten på nätet hos äldre, ovana seniorer.

Ja tack, jag vill medverka i kommande enkäter och ta emot nyhetsbrev från Pionjärsenior.se.

  • Varför ber vi om detta? Vi använder ditt födelseår för att kunna skicka enkäter och undersökningar till specifika ålderssegment.
    Vi hanterar dina personuppgifter med respekt och kommer aldrig dela dem med tredje part. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.